Vår hälsa beror till 40 procent på arv och 60 procent på livsstil, enligt vår egen företagshälsovård. Ändå kan vi konstatera att den vanligaste tjänst som företagen köper av företagshälsovården är hälsokontroller. Jag hör ofta att både fack och arbetsgivarna önskar sig bättre återkoppling och analys av resultaten. Näst efter hälsokontroller kommer tjänster som har med rehabilitering att göra och i viss mån friskvårdssatsningar.
Det finns helt klart en tradition som ska brytas. De flesta medarbetarna förknippar företagshälsovården med just hälsokontroller och vanligtvis är dessa tjänster av bra kvalitet.
Vi inom Siemens gjorde en ny upphandling förra sommaren och valet föll på den företagshälsovård som vi ansåg ”mest modern”. Vi sökte ett företag som hade sina grundläggande värderingar på det friska snarare än det sjuka. Där framstod ett par av företagen mycket bättre än de mer ”traditionella”.
Om man bygger en helhet av företagshälsovårdens proaktiva och främjande insatser tillsammans med företagets ledarskap samt fysiska- och psykosociala arbetsmiljö, då hittar man nya vägar som leder till friska och mer sunda medarbetare.
Det gäller att se till alla delar av medarbetarnas livsstil, där sömn och motion är grunden, samt att tidigt upptäcka tecken på att människor inte mår bra.
Ett viktigt spår i ”jakten” på hälsa är sömnen. Forskningen visar allt tydligare vikten av att ha bra sömn. Sömn behövs för reparation, sortering och återhämtning. Jag har också många gånger läst och hört att långvarig sömnbrist ger skador.
”Gå och lägg dig tidigare så hinner du sova mer”. Den bästa sömnen för återhämtning är tidigt på natten, så ur sömnkvalitetssynpunkt är det extra snoozandet på morgonen utan större positiv effekt, även om det är skönt på helgerna. Det är vanligt bland äldre personer som slutat arbeta att vakna för tidigt eller att inte kunna somna på kvällen. En anledning att de inte somnar är bristen på frisk luft och motion, vilket för övrigt är den vanligaste orsakerna till sömnbrist också för oss andra.
”Ja, jag vet att jag måste”, har väl fler än jag sagt till mig själv och min omgivning. Grunden för att orka leva livet både på jobbet och fritiden, att må bättre och så vidare ligger vanligtvis i motionen. Det är också en buffert mot stress att motionera. Du blir gladare och får mer ork för både jobbet och fritiden.
En annan utmaning som jag själv har är att säga nej! Att prioritera är att säga nej till vissa saker. Det är också ett bra sätt att skapa en buffert mot stress.
Det är just dessa inslag i vardagen som företagshälsovården ska hjälpa till med. Det kan göras via informationsträffar, utbildningar, att visa sig på kontoren och i verkstäderna eller via utskick. Som ofta så gäller det att börja innan behovet är akut.
Tecken på att personalen inte fungerar eller mår bra kan upptäckas om chefen eller arbetsledaren ger sig tid att lyssna och aktivt söka information. Exempel på tidiga signaler kan vara:
• Medarbetaren ändrar sitt beteende och börjar fungera sämre i gruppen.
• Ett mönster i korttidsfrånvaron, ofta borta på fredagar och måndagar.
• Personen förefaller påverkad av droger.
• Medarbetaren drar sig undan, pratar mindre och deltar inte på fikarasten.
• Medarbetarens intresse för arbetet minskar, sämre ordning och kvalitet.
• Skilsmässa eller andra familjeproblem.
Genom ett tidigt samtal med medarbetaren kan chefen finna det verkliga problemet och se vilka möjligheter som finns att räta upp situationen. Ibland kan enbart samtalet lösa upp knutarna. Utgå ifrån 60/40 regeln. Du har 60 procent i dina egna händer.