Ett proaktivt ledarskap leder till ett hälsofrämjande underhåll av människorna. Man avsätter helt enkelt tid för återhämtning, laddning av batterierna, reflektion och tar sikte på det gemensamma målet. I ett proaktivt ledarskap finns utrymme för att göra avkall på kortsiktiga målsättningar för att I stället uppnå långsiktiga mål. Det tycker jag HR ska strida för, skriver Kurt-Ove Åhs i denna veckas HR-reflektion.
Hälsa har alltid fascinerat mig. Är det någon skillnad på att säga att hälsa innebär frånvaro av sjukdom eller att hälsa är att ha tillräckligt med resurser och energi för att kunna förverkliga sina mål? Nej, men även om det inte finns några motsättningar mellan att säga det ena eller det andra, så är synsätt och angreppssätt bakom orden helt olika.
Inser man att, som i många fall endast 3,5 till 4 procent (och ibland lägre ändå) av alla anställda är borta på grund av sjukdom och att därmed 96 till 96,5 procent befinner sig i arbete, så är det självklart för mig att satsa på den stora gruppen för att utveckla mänsklig och ekonomisk tillväxt. Utmaningen för HR ligger då i att hitta de inre och yttre förutsättningarna som befrämjar hälsa, se till att cheferna skapar dessa förutsättningar och därmed säkerställer den ekonomiska vinning det faktiskt ger.
Det mest påtagliga sättet som vår människosyn visar sig på, är genom våra handlingar och vårt sätt att förhålla oss till andra. En relevant fråga är om vi tror att ”medarbetaren är vår viktigaste resurs” som kan ta ansvar för sin egen hälsa? De flesta säger så, men vilket beteende har cheferna, vad driver dem?
Jag är väl medveten om att cheferna styrs av en blandning av två drifter. Om man renodlar, kan man säga att antingen är chefen resultatorienterad, vilket står för att hon/han vill visa resultat till varje pris. Det betyder att budgetar är till för att överträffas och att det mesta görs till tävlingar och utmaningar. Eller så är chefen personorienterad och vill främst att alla ska må bra. Mycket tid används då till att undvika konflikter och till att göra det trevligt för personalen.
Mellan dessa två ytterligheter finns mängder av kombinationer. Den effektiva ledaren kan inte enbart satsa på ett av dessa beteenden, utan ska i största möjliga mån sträva efter båda två. Jag vill påstå att chefer som behärskar ”både och”, levererar både sina mål och bibehåller personalen frisk. En tredje dimension är väl så viktig och handlar om orienteringen mot förändrings- och förnyelsearbete. Med den menas att man kontinuerligt måste kunna anpassa organisationen till omvärldens nya krav, och vem jobbar inte i den dimensionen idag? Även då måste man vara väl medveten om vad som behåller människor friska.
Här tycker jag att ledarskapet ibland saknar fokus på helheten. Troligtvis finns det ingen gemensam målbild för företaget utan man agerar och jagar hela tiden det som ska göras på kort sikt. Långsiktiga planer saknas. Man hinner heller inte fundera på eller verka för ett integrerat samarbete med personalen. ”Nu kör vi-mentalitet” råder.
Ett proaktivt Ledarskap skulle leda till ett hälsofrämjande underhåll av människorna. Man avsätter helt enkelt tid för återhämtning, laddning av batterierna, reflektion och tar sikte på det gemensamma målet. I ett proaktivt ledarskap finns utrymme för att göra avkall på kortsiktiga målsättningar för att istället uppnå sina långsiktiga mål. Det tycker jag HR ska strida för! Det är faktiskt också en del i lean-konceptet – att inte bara åtgärda fel med kortsiktigt fokus utan snarare att åtgärda problemet en gång för alla med långsiktigt fokus.