ARBETSRÄTT- NYHETER 2-2012
Nyhetsbreven ges ut i samarbete mellan jur. kand. Claes Nordlöf och advokat Stefan Flemström vid ADVANCE ADVOKATBYRÅ. Nyhetsbreven tar upp arbetsrättsliga frågor som aktualiseras i färska domar från AD men också annan arbetsrätt som vi tror kan vara av intresse för läsarna.
Kvittning
En arbetsgivare får enligt kvittningslagen göra löneavdrag för att kvitta en motfordran som arbetsgivaren har hos arbetstagaren (t.ex. ett penninglån) under förutsättning att arbetstagaren har medgivit det (frivillig kvittning). Arbetsgivaren måste vid tvist bevisa att arbetstagaren medgivit kvittning. Tar arbetstagaren tillbaka sitt medgivande före lönens förfallodag får kvittning inte ske.
Även utan medgivande får arbetsgivaren i vissa fall kvitta arbetstagarens fordran på lön med motfordran (tvångskvittning). För tvångskvittning krävs bl.a. att arbetsgivarens motfordran är klar och förfallen och grundas på avtal, enligt vilket den får kvittas mot lön (t.ex.låneavtal med bestämmelser om kvittning) eller att motfordran avser ersättning för skada som den anställde vållat uppsåtligen i tjänsten.
En arbetsgivare som kvittar lönefordran i strid med lagen kan få betala skadestånd.
I AD 2009 nr 20 slog domstolen fast att det måste föreligga en fristående motfordran för att det skall vara fråga om kvittning. I rättsfallet hade en VD lämnat sin anställning och i samband därmed skriftligen avtalat att han var arbetsbefriad med rätt till sin ordinarie lön under fyra månader. Lönen betalades inte ut. Arbetsgivaren ansåg att VD:n inte hade rätt till uppsägningslön på grund av att han inte stått till förfogande, som parterna muntligen kommit överens om. Detta var ostridigt skälet till att lönen hölls inne. Kvittning med någon motfordran hade enligt AD inte skett. Arbetsgivaren hade därmed inte brutit mot kvittningslagen.
AD 2009 nr 20 finns att läsa på Arbetsdomstolens hemsida: www.arbetsdomstolen.se
Kommentar: När arbetsgivaren kvittar efter medgivande av arbetstagaren - frivillig kvittning - måste detta föreligga vid kvittningstillfället. Vid tvist har arbetsgivaren bevisbördan för att sådant medgivande finns.
Vid tvångskvittning finns restriktioner om hur hor stor del av lönen som arbetsgivaren får dra av. Arbetsgivaren är skyldig att i varje särskilt fall fråga kronofogdemyndigheten om detta.
Gränsdragningen mellan kvittning och korrigering av preliminär utbetalning av lön
Som kvittning räknas inte enligt AD:s praxis ett löneavdrag på grund av att arbetstagaren har fått t.ex. förskott på lön, varit sjuk eller uteblivit från arbetet. Arbetstagaren har blivit överkompenserad. Arbetsgivaren får dock inte dröja länge med lönekorrigeringen. Dröjer arbetsgivaren alltför länge med korrigeringen kan denna betraktas som en kvittning i strid mot kvittningslagen. Arbetsgivaren bör göra avdraget i samband med närmast kommande löneutbetalning.
I rättsfallet AD 2012 nr 1 prövade domstolen frågan om provisionslön som en tidning betalade till abonnemangssäljare var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag.
Det fanns inget kollektivavtal som reglerade frågan - förutom provisionssatserna. AD kom fram till att frågan inte var reglerad i de skriftliga enskilda anställningsavtalen. AD bedömde att provisionsbaserad lön inte i sig innebär att arbetsgivaren har rätt att betala preliminärt beräknad provision och därefter rätt att göra lönekorrigering vid senare löneutbetalningar om arbetstagaren blivit överkompenserad.
Dock var det enligt AD visat, att följande provisionslönesytsem hade tillämpats under lång tid på arbetsplatsen för samtliga säljare. Systemet innebar att säljarna inte hade rätt till provision avseende prenumerationer som prenumeranterna hade rätt att annullera och att arbetsgivaren fick göra löneavdrag avseende sådana utbetalda provisioner. Genom tillämpningen av systemet blev detta del av arbetstagarnas enskilda anställningsavtal och hade på så sätt godkänt denna form av lönejustering. Arbetsgivaren hade inte gjort avdragen i strid mot kvittningslagen.
AD 2012 nr 1 finns att läsa på Arbetsdomstolens hemsida: www.arbetsdomstolen.se
Kommentar: I kvittningslagen finns inga bestämmelser om preliminärt utbetalad lön och rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag. Ledning om vad som gäller får då hämtas från Arbetsdomstolens praxis, eventuella bestämmelser i tillämpligt kollektivavtal och arbetstagarens enskilda anställningsavtal. Denna metod används för övrigt även om en lagtext innehåller en bestämmelse om den fråga som man har att behandla. Lagtexten är nämligen ofta generellt skrivna i svensk rätt.
En fråga som inte är ovanlig är vad som gäller om både kollektivavtalet och anställningsavtalet innehåller bestämmelser om den fråga som man ställs inför. Klart är att villkoren i anställningsavtalet inte får stå i strid med kollektivavtalet.